Main menu:
Den Heliga Birgitta
Njaa, vi är kanske inte riktigt släkt, men nära ändå.
Ulf Karlsson (Ulvåsa) och Ramfrid Gustavsdotter (Lejon) fick inte bara Katarina Jonsson Ulfsdotter utan även ytterligare 6 stycken barn:
Karl Ulfsson (Lejon)
Ragnvald Ulfsson (Ulvåsa)
Ramborg Israelsdotter (And)
Anders Israelsson And
Katarina Israelsdotter
och
Margareta Ulfsdotter (Ulvåsa)
Just den sistnämnda Margareta Ulfsdotter (Ulvåsa) fick bl.a. sonen Ulf Gudmarsson, som gifte sig med
Den Heliga Birgitta.
På det gamla Ulfåsa bodde den heliga Birgitta och hennes man Ulf Gudmarsson, som troligen ärvt gården efter sin mor, Margareta Ulfsdotter, dotter till Ulf Karlsson av Bjälbo (Folkunga) ätt. Efter denne har gården måhända sitt namn. Birgittas Ulfåsa härjades av eld, vilket kanske var orsaken till att Birgitta lämnade borgen efter makens död 1344 och bosatte sig på den plats, som i våra dagar heter Brittås.
Lite fakta om Heliga Birgitta från Wikipedia
Titlar
Hovmästarinna åt Blanka av Namur
Tidsperiod 1335
Personfakta
Personnamn Birgitta Birgersdotter
Född 1303
Sannolikt Finsta gård, Uppland
Död 23 juli 1373
Birgittahuset, Piazza Farnese, Rom, Italien
Begravd Vadstena klosterkyrka
Släkt
Frälse/adelsätt Finstaätten
Far Birger Persson till Finsta
Mor Ingeborg Bengtsdotter
Släktingar Hennes morfar var kusin till kung Magnus Ladulås så genom sin mor var Birgitta släkt med kungafamiljen
Familj
Make/maka Ulf Gudmarsson
Barn Märta Ulfsdotter, Karl Ulfsson till Ulvåsa, Birger Ulfsson, Katarina av Vadstena (Katarina Ulfsdotter), Bengt Ulfsson, Gudmar Ulfsson, Ingeborg Ulfsdotter, Cecilia Ulfsdotter
Heliga Birgitta i Vadstena klosterkyrka - den äldsta bevarade avbildningen av heliga Birgitta, skapad av lübeckaren Johannes Junge omkring år 1425.
Birgittas relikskrin i Vadstena klosterkyrka. Vid sidan av Birgittas reliker finns även dottern Katarinas i det sammetsklädda träskrinet.
Birgitta mottar en uppenbarelse
Efter målning från medeltiden.
Birgitta Birgersdotter, även känd som Heliga Birgitta, född omkring 1303 förmodligen i Finsta, Uppland, död 23 juli 1373 i Rom, Kyrkostaten, var en svensk katolsk predikant, författarinna, teolog samt ordens- och klostergrundare av Birgittinorden. Hon utnämndes till helgon och utgör tillsammans med Benedikt av Nursia, Edith Stein, Katarina av Siena, Kyrillos och Methodius Europas sex skyddshelgon enligt romersk-katolska kyrkan.
Hon var dotter till Upplands lagman Birger Persson till Finsta och Ingeborg Bengtsdotter, som tillhörde Folkungaätten. Både genom sina föräldrar och genom sin make Ulf Gudmarsson hade hon anknytning till det politiska ledarskiktet i det medeltida Sverige. Eftersom hennes morfar var kusin till kung Magnus Ladulås, så var Birgitta släkt med den svenska kungafamiljen genom sin mor. Utanför Sverige var hon även känd som Furstinnan av Närke.
Biografi
Bakgrund och uppväxt
Heliga Birgitta föddes omkring 1303 som Birgitta Birgersdotter. Hon hörde till en av de svenska medeltida stormansätterna såsom dotter till Birger Petersson till Finsta, Upplands lagman. Var hon föddes och växte upp kan inte med säkerhet bevisas. Oavsett all argumentering för olika alternativ som berör faderns ägande av gårdar är det ändå egentligen fråga om var Birgittas mor Ingeborg bodde med sina barn medan fadern, lagmannen hela tiden var ute i sina tjänsteförrättningar.
Den äldsta traditionen om Birgittas födelse går tillbaka ända till 1400-talet och en krönika som byggde på material i klostret i Vadstena, skriven av Margareta Clausdotter, som var abbedissa där 1472–1486. Där sägs följande om Birgittas mor Ingeborg:
”Och man må veta, att hon och hennes värdige herre, de bodde i Uppland på en gård som kallas Finsta och ligger icke långt från Uppsala. Och där födde hon sin heliga dotter Sankta Birgitta och flera av sina barn, men nu vila hon och hennes ärade herre i Uppsala domkyrka i Sankta Katarinas kor.”
Något bestyrkande av att Finsta var Birgittas födelseplats står visserligen inte att finna i de handlingar som är bevarade från svensk medeltid i Svenskt Diplomatarium, men även underlaget i handlingarna för den nyligen uppkomna hypotesen att Birgitta var född och uppväxt på Sköldnora kungsgård i Fresta socken i Vallentuna härad är svagt. Beträffande Birgers ägande av gårdar i Uppland ingick förvisso bland många andra gods i arvet efter honom både Finsta och Sköldnora, lika väl som många gårdar i Södermanland, Östergötland och Småland. Men vid granskning av flera köp- och bytesdokument i diplomatariet visar det sig att tidpunkterna för tillträde kan ifrågasättas. Den latinska terminologin för de egendomar man sålde och bytte och testamenterade är också oklar, det är fråga om omdiskuterade begrepp och i varje enskilt fall mycket osäkert vilka delar av egendomarna som åsyftas. Vidare saknas i materialet varje hänvisning till på vilken egendom familjens sätesgård var belägen. Vad gäller ett andra argument som skulle utpeka på Fresta i Vallentuna härad i stället för Finsta i Skederids socken, som födelseplats nämligen frasen om hennes ursprung "in regno Swecie de civitate Frastad" i de påvliga kanonisationsakterna är det ytterst osäkert, vilket också den svenska utgivaren av texten påpekat, om de italienska skrivarna här har uppfattat namnet riktigt; deras missuppfattningar kan också ligga bakom att platsen kallas civitas, ”stad” och inte parochia, ”socken”.
Livet i Sverige
Heliga Birgittas bönkapell och böneställe på Finsta gård, avbildade i Suecia-verket 1708.
Redan som barn hade Birgitta syner. En gång såg hon Jungfru Maria som satte en krona på hennes huvud. En annan gång såg hon framför sig hur Kristus pinades och dog på korset. Båda dessa teman, den innerliga Mariafromheten och meditationen över Kristi lidande, kom att prägla hela Birgittas liv.
När Birgitta var i tolvårsåldern dog hennes mor. Hennes far ansåg att han inte klarade av att själv ge henne den uppfostran som anstod en flicka i hennes ställning, så han sände henne till sin svägerska Katarina Bengtsdotter på Aspanäs vid sjön Sommen i Östergötland.
Några år senare, vid omkring tretton års ålder, giftes hon mot sin vilja bort med den artonårige Ulf Gudmarsson. Hon ville säkert hellre leva som jungfru och lyckades också övertala sin make att de första åren leva i avhållsamhet, men därefter födde hon åtta barn. Makarna bodde under dessa år på Ulfåsa vid sjön Boren i Östergötland.
Birgittas fromhet kom på många sätt att prägla även maken Ulf. Bland annat företog makarna tillsammans pilgrimsfärder till Nidaros och till Santiago de Compostela. På vägen hem från Spanien, i den franska staden Arras, insjuknade Ulf. När läget var som svårast uppenbarade sig det franska nationalhelgonet Sankt Denis för Birgitta och lovade att maken inte skulle dö.
Väl hemma bosatte sig Birgitta och Ulf vid Alvastra kloster, där Ulf dog år 1344 (eller eventuellt år 1346). Birgitta lät sin vigselring falla i Ulfs grav och fördelade sina egendomar till arvingarna och till fattiga för att själv leva enkelt i anslutning till klostret i Alvastra. Antalet uppenbarelser tilltog. Hon kände sig kallad att vara 'Kristi brud och språkrör'. Under denna tid fram till avresan till Rom mottog hon många uppenbarelser. I uppenbarelserna fick hon uppdrag av Gud, Kristus och Maria att föra ut budskap till såväl politiska som kyrkliga ledare. Men där finns också dialoger med helgon, döda personer, med flera.
Birgitta fick vid en okänd tidpunkt under 1330-talet tjänsten som hovmästarinna vid det svenska hovet.
Änka, Bekännare
Född 1303
Uppland
Död 23 juli 1373
Rom, Kyrkostaten
Vördas inom Romersk-katolska kyrkan
Helgonförklarad 7 oktober 1391, Rom av
Bonifatius IX
Helgedom
Vadstena klosterkyrka
Helgondag
23 juli
Attribut
Klädd som abbedissa; bok, pilgrimsstav
Skyddshelgon för
Europa, Sverige, änkor
Birgitta stod kungaparet Magnus Eriksson och Blanka av Namur nära, en bekantskap som hon lönade illa. Birgitta upptäckte till exempel att drottningen fört med sig en elfenbensask med ett antal reliker, bland annat efter Ludvig den helige. Asken hade dock ställts undan. Birgitta fick då höra en inre röst säga: ”Se hur Guds skatt, som vördas i himmelen, föraktas på jorden!”. I ständiga uppenbarelser smädade Birgitta paret: bland annat antyds Magnus Erikssons påstådda homosexualitet (Magnus Smek). Många av de falska beskyllningarna mot drottning Blanka om giftmord på sin son, kung Erik (Magnusson) återfinns i den heliga Birgittas politiska uppenbarelser. Henrik Susos Gudeliga snilles väckare var sannolikt en inspirationskälla för Birgitta och hennes uppenbarelser om Magnus Eriksson samlades i pamfletten Libellus de Magno Erici rege som spreds av hans fiender bland stormännen.
Livet i Rom.
Birgittakapellet i kyrkan San Lorenzo in Panisperna i Rom. Till höger i kapellet syns den romerska sarkofag i vilken Birgittas kvarlevor vilade inför hemresan till Sverige.
Birgitta begav sig 1349 till Rom. Syftet var att delta i firandet av jubelåret 1350 och att få tillstånd av påven att grunda en ny klosterorden. Problemet var bara att påven sedan 1309 residerade i den franska staden Avignon samt att kyrkan förbjudit inrättandet av fler ordnar. Detta hindrade dock inte Birgitta som redan tidigare i en uppenbarelse fått veta att hon skulle få se påven och kejsaren mötas i Rom. En för tiden så osannolik händelse att den ledde till en del munterhet hos omgivningen.
I Rom fick hon först bo i Palazzo della Cancelleria nära basilikan San Lorenzo in Damaso. I Rom drog hon sig inte för att säga vad hon ansåg om det andliga förfallet där, något både kardinaler och vanligt folk fick erfara. Därutöver ägnade hon sin tid åt att skriva till påven i Avignon och kräva att han skulle flytta tillbaka. Sin vardag ägnade hon åt att gå runt i kyrkorna för att be vid helgonens gravar. Vid kyrkan San Lorenzo in Panisperna på Viminalen bad hon ofta förbipasserande om allmosor till de behövande. Hon gjorde också flera pilgrimsresor till bland annat Assisi, klostret Farfa, Neapel och södra Italien.
År 1368 återvände påve Urban V till Rom och den 21 oktober möttes han och den tysk-romerske kejsaren Karl IV i staden. Birgitta kunde lämna sin ordensregel till påven som mottog den för granskning. Den 5 augusti 1370 blev den godkänd i en reviderad version som Birgitta troligen inte var särskilt nöjd med. Därtill beslutade Urban V att återigen lämna Italien av säkerhetsskäl, något som Birgitta absolut inte kunde acceptera. Hon profeterade att han skulle drabbas av ett hårt slag från Gud och bli sjuk, och när Urban vistats i Avignon ett par månader dog han.
Sista år, död och begravning
År 1371, vid sextioåtta års ålder, påbörjade hon en vallfärd till Heliga landet. Vägen gick via Neapel och Cypern. I Neapel dog hennes son Karl som vållat henne mycket bekymmer. Sonens öde verkar ha tagit Birgitta hårt, men senare fick hon en uppenbarelse som intygade att han förlåtits tack vare hennes böner och tårar.
När hon återkom till Rom våren 1373 var hon försvagad av sjukdom och den 23 juli avled hon i sin bostad vid nuvarande Piazza Farnese. Hennes stoft bisattes i kyrkan San Lorenzo in Panisperna i väntan på att hennes kvarlevor skulle föras tillbaka till Sverige och Vadstena. Ett följe i vilket dottern Katarina och sonen Birger ingick, beledsagade kistan. Den 2 december 1373 påbörjades resan mot Vadstena. Färden gick över Alperna via Brünn och vidare till Danzig. Därifrån seglade följet till Söderköping varefter Vadstena nåddes den 4 juli 1374.
Betydelse och eftermäle
Är 1377 gav Birgittas själasörjare och vän biskopen Alfons av Jaén ut den första upplagan av hennes Himmelska uppenbarelser. Året därpå, 1378, skedde ett förnyat godkännande av hennes ordensregel och 1384 kunde klostret i Vadstena invigas.
Birgittas kanonisering och kult
Minnessten över Heliga Birgitta vid Skederids kyrka, Finsta.
Processen för att kanonisera Birgitta inleddes 1377 och avslutades 1391 med att Birgitta helgonförklarades av påven Bonifatius IX. År 1999 upphöjdes heliga Birgitta tillsammans med Katarina av Siena och Edith Stein till skyddshelgon för Europa.
I Sverige föranstaltade ärkebiskopen Jakob Ulvsson år 1470 om att den heliga Birgittas fest skulle firas över hela riket. En tidigare ärkebiskop, Birger Gregersson, hade författat ett officium under sina vistelser på Biskops-Arnö i slutet av 1370-talet.
Kritik mot Birgitta
En tidig kritikerröst till Birgitta kom med Martin Luther, som kallade henne för ”die Tolle Brigit” (den galna Birgitta). Bland reformationsbiskoparna i Sverige fanns nedlåtande tonfall mot Birgitta. I Svensk krönika kallar Olaus Petri hennes uppenbarelser för ”dagdrömmar.” Drottning Kristina konstaterade att hon ”hellre ville räknas bland de vettiga än bland de heliga”. Som kommentar till pjäsen Folkungasagans Birgitta kallade August Strindberg henne: “En härsklysten, äresjuk kvinna som medvetet strävade efter helgonskapet och makten över ’det andra könet’” och fortsatte: “Av denna osympatiska kvinna gjorde jag efter urkunderna den oregerliga tossa som nu finnes i dramat, ehuru jag till hennes ära lät henne vakna till klarhet om sin fjollighet och sitt högmod.”
Forskning på Birgittas kropp
I ett sammetsklätt träskrin i Vadstena klosterkyrka förvarades till 1645 vad som enligt traditionen sägs vara kranierna från heliga Birgitta, hennes dotter Katarina samt det äldre helgonet Sankta Ingrid av Skänninge. Från detta relikskrin stal den franska balettmästaren Antoine de Beaulieu under ett besök i klosterkyrkan ett kranium, i tron att det var Heliga Birgittas kranium. Han blev därefter rädd att som enda katolik i sällskapet misstänkas för brottet och överlämnade tre år senare kraniet till den franske ambassadören Gaspard Coignet de la Thullerie. Denne tog med sig kraniet till Frankrike och skänkte det kort före sin död till kyrkan i Courson-les-Carrières i Bourgogne. Kraniet gavs 1959 till birgittinklosteret i Uden i Nederländerna, där det i dag ställs ut som Heliga Birgittas kranium.
Anne-Marie Landtblom, docent i neurologi, och andra forskare vid Linköpings universitet har försökt utröna om Heliga Birgittas gudomliga uppenbarelser i själva verket var hallucinationer under epileptiska anfall genom att undersöka kraniet i klosterkyrkan. Kraniet undersöktes på 1950-talet av professor Carl-Herman Hjortsjö och då upptäcktes en urgröpning. Det är den urgröpningen som intresserar forskarna eftersom den kan ha orsakats av en godartad hjärntumör.
Vid de senaste undersökningarna av kranierna i klosterkyrkan användes DNA-analys och kol-14-datering. Forskarna presenterade resultatet 2010 och kunde konstatera att kranierna inte tillhör mor och dotter. Därtill kommer att det är minst 200 års åldersskillnad på kranierna och att ingen av tidsbestämningarna sammanfaller med perioden då Birgitta och Katarina levde.
Eftersom kraniet i Uden ännu ej DNA-testats kan däremot detta kranium visa sig tillhöra Birgitta eller hennes dotter.
Birgittinorden av idag
Orden Birgitta grundade finns kvar än idag och kallas Den helige Frälsarens orden (Ordo Sanctissimi Salvatoris 'O.Ss.S.'), i dagligt tal Birgittinorden. Birgittas kvarlevor finns idag i ett relikskrin i Vadstena klosterkyrka. I Svenska kyrkan lever den birgittinska traditionen av böne- och ordensgemenskapen Societas Sanctæ Birgittæ, grundad 1920; man samlas varje år till generalkapitel i Vadstena kring Birgittas dödsdag den 23 juli.
Byggnaden i Rom, där Birgitta levde, Casa di Santa Brigida, inrymmer idag kyrka, kloster och gästhem.
Barn
1. Märta Ulfsdotter född ca 1319-20
2. Karl Ulfsson till Ulvåsa. Död i Neapel.
3. Birger Ulfsson, dubbad till Riddare av den Heliga graven av Jerusalem under vistelsen i Heliga landet.
4. Katarina Ulfsdotter, Katarina av Vadstena född 1331, abbedissa i Vadstena.
5. Bengt Ulfsson. Död i ung ålder och begravdes i Alvastra.
6. Gudmar Ulfsson. Död i ung ålder i Stockholm.
7. Ingeborg Ulfsdotter. Nunna i Riseberga kloster.
8. Cecilia Ulfsdotter, inskrevs till Skänninge kloster men giftes senare med Lars Sunesson.
Detaljerad kronologi
• 1303 - Birgitta föds.
• 1309 - Påven bosätter sig i Avignon.
• 1314 - Birgittas mor, Ingeborg Bengtsdotter, dör. Birgitta flyttar till Katarina Bengtsdotter på Aspanäs.
• 1316 - Birgitta gifter sig med Ulf Gudmarsson.
• 1319 - Magnus Eriksson väljs tre år gammal till Sveriges kung.
• 1320 - Birgitta ärver sju gods i Småland när arvet från hennes mor skiftas.
• 1321 - Birger Persson vallfärdar till Santiago de Compostela, Avignon och Rom.
• 1322 - Kris i förmyndarregeringen. Birgittas morbror blir rikets drots.
• 1326 - Birger Petersson dör.
• 1332 - Magnus Eriksson tillträder som regent.
• 1335 - Kung Magnus gifter sig med Blanka av Namur. Birgitta blir drottningens rådgivare och Ulf utnämns till riksråd.
• 1337 - Hundraårskriget mellan England och Frankrike utbryter.
• 1339 - Birgitta och Ulf vallfärdar till Nidaros.
• 1341-42 - Birgitta och Ulf vallfärdar till Santiago de Compostela.
• 1342 - Birgitta och Ulf bosätter sig vid Alvastra kloster.
• 1344/46 - Birgittas make Ulf Gudmarsson dör.
• 1346 - Kung Magnus och drottning Blanka testamenterar den 1 maj Vadstena kungsgård till att bli ett kloster.
• 1347 - Kungaparet testamenterar i sitt norska testamente en stor summa pengar till klosterbygge i Vadstena.
• 1348 - Birgitta försöker att mäkla fred i hundraårskriget och förmå påven att flytta till Rom.
• 1349 - Birgitta reser till Rom.
• 1350 - Birgitta besöker benediktinklostret i Farfa. Dottern Katarina anländer till Rom.
• 1353 ca - Birgitta vallfärdar till Assisi.
• 1354 ca - Birgitta flyttar till ett hus vid nuvarande Piazza Farnese.
• 1360-talet]] - Birgitta vallfärdar till södra Italien och bor en period i Neapel. Lär senare känna Alfonso Pecha de Vadaterra.
• 1368 - Påven Urban V möter kejsar Karl IV i Rom den 21 oktober och Birgittas profetia uppfylls.
• 1370 - Påven Urban V godkänner Birgittas ordensregel i kraftigt modifierad form.
• 1371 - Birgitta reser den 25 november till Neapel.
• 1372 - Birgitta ger sig den 14 mars ut på pilgrimsfärd till Heliga landet. Stannar på Cypern till 12 maj. I augusti befinner hon sig i Betlehem där hon får se en vision av Jesu födelse. I september avseglar hon mot Neapel dit hon anländer i december.
• 1373 - Birgitta åter i Rom. Skriver sitt sista brev till påven och ber honom återvända till Rom. Birgitta dör 23 juli. Hennes kvarlevor förs hem till Sverige av barnen Katarina och Birger.
• 1374 - Birgittas kvarlevor skrinläggs i Vadstena den 4 juli. En första samling av Birgittas mirakler läggs fram av ärkebiskop Birger Gregersson.
• 1376 - Ny mirakelsamling sammanställs av biskop Nils Hermansson.
• 1377 - De två första framställningarna om Birgittas kanonisation görs i Rom. Alfonso Pecha de Vadaterra lägger fram den första utgåvan av Birgittas Himmelska uppenbarelser. Påven Gregorius XI flyttar tillbaka påvestolen från Avignon till Rom.
• 1378 - En tredje framställan om Birgittas kanonisation görs i Rom. Birgittas ordensregel fastställs.
• 1379 - Kanonisationsprocessen öppnas. Påven utser fyra kardinaler att leda undersökningen.
• 1384 - Klostret i Vadstena invigs.
• 1391 - Den 7 oktober helgonförklaras Birgitta, av påven Bonifatius IX.
• 1396 - Vid ett kyrkomöte i Arboga utses den heliga Birgitta till Sveriges skyddshelgon.
• 1430 - Klosterkyrkan i Vadstena invigs.
• 1492 - Den första fullständiga utgåvan på latin av Birgittas Himmelska uppenbarelser trycks i Lübeck av Bartholomæus Gothan på uppdrag av Vadstena kloster.
• 1999 - Den heliga Birgitta utses av påven Johannes Paulus II till ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon.
• 2003 - 700-årsjubileet av hennes födelse firades i hela världen under året.